Saturday, January 24, 2009

dåså...

ja då var man på plats... och ärligt så känns det som om jag aldrig ens åkt härifrån... det är så skönt att vara tillbaka, men på ett sätt saknar man ju en del saker hemma (hej syster!!)...

jag åkte från Östersund vid 10 i går morse sen flög jag från stockholm till münchen vid 14.00... Så här långt var allt väl, men när jag nådde München blev det förvirrat... Snacka om kaotiskt ställe det där var... Inga direkta skyltar om var jag skulle, hittade inte mitt flyg någonstans allt och gick runt som ett fån i en timme eller nått... Tillslut hittade jag en liten skyld där mitt flyg stod med, men trots att jag kunde läsa var jag skulle så gick det inte att hitta dit... Jag var i stort sett helt ensam om att gå dit jag skulle... fick passera 4 passkontroller och fick åka buss och fick gå genom tullen och vänta på vakter som kunde låsa upp dörrarna åt mig... och helt ärligt, jag gick inte fel... det skulle vara så... Efter mycket om och men så lyckades jag i alla fall checca in på en av maskinerna trots att allt var på tyska... Sen blev jag uppropad i högtalarna och fick gå till disken för att det var nått med mitt bagage, fattade inte riktigt vad men de tittade på min biljett och knappade lite på datorn och sa tack och hej...

Flyget var litet och trångt och jag kan inte fatta att jag lyckades med konsten att sitta där i 11 timmar. Ska väl inte påstå att jag sov någon längre stund, men jag gjorde mitt bästa i alla fall. Hade en extremt jobbig gubbe framför mig dessutom... En sån som fäller fram och bak storryggen hela tiden med all världens fart så att man nästan får ryggstödet i ansiktet. Sen var han mycket bra på att hoppa och studsa i sin stol också, gärna så pass mycket så att jag ska få blåmärken på benen... Som om inte detta var allt denna härlige man hade för sig... Han tyckte också att det var mycket givande att ställa sig upp lite då och då och sätta in sina stora fötter (med tillhörande stora skor) under sitt säte och trampa lite extra hårt på mina fötter... 

Trots detta överlevde jag resan och landade tillslut i Namibia... att kärringarna i passkontrollen skulle vara sura och griniga var väl bara att vänta sig efter denna smidiga resa... Ett bra slut på en bra resa, eller om det var tvärtom ;)
I alla fall så tyckte de att jag inte skulle få komma in i landet eftersom jag nyss hade varit där. Nu är det ju så att man får vara i landet som turist i 90 dagar/år och eftersom det är 2009 nu så ska jag få mina 90 dagar nu om jag vill... de fick dock för sig att jag måste ha varit hemma i sverige i minst 3 månader för att få komma tillbaka... eller nått sånt... Jag pratade och pratade med dem och försökte på alla sätt och vis. Tillslut fick jag i alla fall turistvisum fram till den 11 mars, lite motvilligt från deras sida... Nu är det ju så att jag ha ett arbetsvisum, men detta hann inte komma innan min avresa så fram tills att det blir klart så är jag turist i detta land...Ska bli skönt när allt är klart.

Dagen har varit rätt lugn, känner mig lite seg och har lite ont i kroppen efter resan... I morgon ska vi gå igenom planerna inför framtiden, ska bli spännande... det jag har fått veta hittills låter dock mycket bra...

No comments:

Post a Comment