i den fattiges stuga

Det blir ingen mässa för mig nästa helg.
Hade verkligen sett fram emot att få gå på Scrapmässan och handla och kika runt lite.
Men jag har verkligen inte ett enda öre kvar denna månad. I själva verket ligger jag back ganska ordentligt och jag är så jävla irriterad på mig sjläv för att jag låtit det blir så.

Jag är en sån otroligt snål person som aldrig köper något åt mig själv i princip.
Jag brukar alltid ha pengar och jag slösar inte.

Men nu har jag ju börjar köpa in en massa saker till presenten jag håller på med och pengarna bara rasar iväg. Känns inte alls bra.

Fick lönen för januari nu också, men eftersom jag bara han med att jobba 6 dagar (började den 23 januari på nytt jobb) så blev det inte mer än 4000:- i lön. Och min del av hyran är ju på 2800:- och mat för 1000:- är ju redan 4800:- Hur jag sen ska lyckas betala bredband för 300:- och el för 300:- vette fan. Att jag dessutom var helt dum i huvudet och gjorde några scrap-beställningar på reor på nätet gör ju inte ekonomin bättre. Och mins sambo kör det ju till som tätt klart för mig att jag minsann inte borde köpa saker när jag är skyldig honom 10 000:-
Vilket han ju iofs har rätt i, men han verkar ha glömt att jag nyligen betalade av 10 000:- på skulden också. Det är så mycket kostnader som kommer framöver också och jag vet inte hur jag ska lösa det här.

Måste verkligen jobba mer, men det är ju så grymt tråkigt att jobba. Verkar inte som om jag kan tacka ner till en massa jobb längre.

Vet inte vad jag ska göra längre..

lyckades

Jag lyckades verkligen med att skapa en LO igår. Så nöjd med mig själv.
Det gick både lätt och snabbt och jag blev för en gångs skull rätt nöjd med den också.

Ska nog försöka mig på ytterligare en LO idag, eller kanske ett kort. Måste börja tvinga mig själv att göra saker så att jag får tillbaka inspirationen.

segt

Fortfarande inget pyssel. Jag vet inte vad jag håller på med.
Jag är så sugen och vill göra något, men jag vet inte vad.
Jag har så många fina papper som jag vill använda, men jag vet inte vilja bilder jag ska ta.
Jag vill skapa nya kort, men vet inte var jag ska börja.

Jag tror det beror på fenomenet att allt är nerpackat. Jag vill ha bättre översyn och se mina saker.
Det är så jobbigt att måste packa fram och tillbaka allt hela tiden och sen blir det så stökigt..

Fy vad jag längtar tills jag har ett pysselrum.

Dock har jag fixat lite med mina distresser idag. Köpte små plastlådor på panduro som innehåller 12 små burkar. Köpte två och skrev färgens namn på brukarna och droppde en droppe av distresserna i respektive bruk. Sedan skrev jag ut bilderna där man ser hur de olika färgerna ser ut och lade i botten på lådan, i bakgrunden. Det blev rätt bra. Så lite har jag ju presterat idag i alla fall.

Mitt mål med dagen är att få till en LO till, men hur det blir med det får vi se.

Har lagt till en ny länk också.. Glöm absolut inte att besöka Muhrens sida.. Hennes kort är de bästa..

inte alltid som man tänkt sig

Det blev inget WoW i förrgår, heller inte igår.
Känns inte riktigt lika roligt längre, vet inte vad jag ska göra eller var jag ska börja.
Kan vara lika bra med en lång paus.

Jobbade igår, fick stå i garderoben igen. Så nu är jag helt slut igen.
Fick ett samtal imorse där de undrade om jag inte kunde tänka mig att jobba idag med.
Det är tydligen en del som är sjuka och så. Egentligen vill jag inte, men jag blev visst lite girig och kände att jag behövde pengarna. Speciellt efter att jag var sjuk i två dagar i början på månaden.
Så det blir ett pass till klockan 01.00 inatt. Det funkar nog bra.

konsten att sova

Jag är så otroligt trött i kroppen efter i natt. Jag jobbade och fick stå i garderoben.
Att hända in och ut jackor är ett mycket ansträngade arbete, även om det inte ser ut så.
Folks jackor kan väga nått så otroligt. Har ont i hela kroppen och får nog ta det lugnt idag.
Ska ju jobba i morgon natt också, hoppas verkligen att jag slipper garderoben då.

Var i väg till Format Papper igår och köpte lite saker till korten jag ska göra. Har precis fått korten klara.
Färgerna blev inte de bästa vid inscanningen men här är de..


Nu ska jag ägna lite tid och WoW faktiskt. Har inte spelat sedan den 13:e och nu könner jag mig faktiskt lite sugen igen. Får se hur det går..

jobbjobbjobb

Dagen igår var trevlig. Vi var ute och åt lunch på Wild n' Fresh här i Göteborg.
Vi var nog dit enbart för att de där facketmedlemmarna fortfarande står utanför och har sin himla blockad. Jag tänker inte ens göra några politiska uttalanden om vad jag tycker om det, men jag kan säga att jag anser att saken inte har hanterats på bästa sätt. Jag anser också att fackets medlemsavgifter borde gå till betydligt mer viktiga saker än så. Maten var i alla fall mycket god och personalen väldigt trevlig.

Middagen på Restaurang Simba var också mycket god.
Trevlig stämning, billig och bra mat, trevlig personal och gott sällskap. Kan det bli bättre?

Känner mig så otroligt sugen på att pyssla, men jag vet inte riktigt vad jag ska göra.
Det är så otroligt frustrerande att inte ha någon stans att hålla till. Jag måste antingen packa fram allting jag har på vardagsrumsbordet, eller besluta i förväg vad jag ska göra och vad jag ska använda. Och detta är problemet, jag har för mycket saker för att dra fram allt och få inspiration genom att se sakerna. Och jag har ingen som helst aning och vad jag vill använda för material eller ens vad jag har för material. Sen minskar ju intresset så snart man inser att man måste städa undan allt efter sig också. Önskar verkligen att jag kunde få mig en egen pysselhörna så att man lättare får översikt över det man har och kan ha en egen plats att pyssla på.
Jag kommer ju att få det sen, men just nu har vi så otroligt mycket saker och vi bor så trångt att vi inte ens får plats som det är. Det är jobbigt.

Ska i alla fall göra två stycken fördelsedagskort som jag fått en beställning på. Ska ta med beställaren i morgon och gå till kortbutiken och leta material, sen är det bara att sätta igång. Det blir ju lätt så att jag köper nya saker inför varje projekt jag gör eftersom jag inte orkar stöka till och faktiskt kolla vad jag har och inte har.

Nej, nu ska jag iväg på jobbet. Är tillbaka vid 05.00 i natt, men det ska säkert gå bra..

i mina drömmar

Ska strax iväg till posten och hämta mitt paket från Panduro. Beställde för ett tag sedan en massa papper, lite chipboard, ett fyndpaket (som vanligt) och lite annat smått och gott. Hoppas bara att jag kommer på något bra att göra med alla sakerna också. Börjar få fullt i lägenheten av alla gamla fyndlåde-saker som jag fått. Kanske är det dags för en stor auktion på tradera eller nått.

Har spelat lite WoW idag med, men det har varit ganska segt. Har spenderat två dagar till att samla på mig en massa Valentines-saker som man tillfällig så här inför alla hjärtans dag kan få tag i. Men jag fick nästan ingenting för det i slutändan så det känns mest som om jag slösat bort en massa tid på att inte göra någonting. Ska väl ta tag i det där senare och fortsätta mina gamla vanliga uppdrag eller nått.

Här kommer förresten de LO's som jag lovade att lägga upp förrut.

Den första LO'n är på mig och en gammal kompis sen jag var liten. Vi hde varit på ExpoNorr och blivit målade som ekorrar. Har använd papper från Bazzill och BG, plus lite brads från MM.

Känner att den blev lite väl tråkigt på något sätt, skulle nog velat ha ytterligare ett papper i bakgrunden så att det inte blev så tomt. Nu är det ju mest ett papper på ett enfärgat bazzill.
Men men, man kan ju inte alltd få som man vill.

Här är den andra LO'n från samma papper.
Blev lite annorlunda i alla fall, men jag ska väl inte påstå att det är det bästa jag gjort. Bilderna är tagna av en fotograf vid namn Michaela från Uppsala. Tycker verkligen om dessa bilder faktiskt. Men jag vet inte om jag tycker att min LO gjorde bilderna rättvisa.

Även på denna LO har jag använt Bazzill och BG plus lite brads.

I morgon ska vi iväg till en afrikansk resturang och äta middag också. Får se hur det går. Hoppas på att det blir trevligt. De ska tydligen ha lite annorlunda mat, och det var heller inte alls dyrt. Bara runt 170:- för den dyraste varmrätten och det är ju helt super. Jag hade väl räknat med minst 250:-/rätt så jag är nöjd..

äntligen

Helgen har väl kanske inte varit helt som jag hade tänkt mig.
Jag skulle jobba natt i fredags och var pigg och kry under dagen. Var iväg och hämtade Printz hos veterinären. Lagade mat, åt och sen fick jag världens kramp imagen. Händer väl lite titt som tätt att jag får kramp efter att jag ätit och normalt sett så brukar det ju gå över efter några timmar.
Jag gick till jobbet, fick ondare i magen, blev illamående, snurrig i huvudet och mer eller mindre svimfärdig. Klockan var 23.30 när jag kände att jag nog inte skulle kalra av hela natten så jag fick gå hem. Vägen som normalt tar mig 15 minuter att gå, tog säkert det dubbla. Kände mig som om jag hade hällt i mig sprit i mängder, vinglade, mådde illa och en fruktansvärd huvudvärk.
Var till och med tvungen att lägga mig ner en liten stund på vägen för att inte kräkas.
Kan ju lova att de som såg mig säkerligen trodde att jag hade varit ute och haft en mycket alkoholfylld kväll.

Kommer hem, däckar i sängen, vaknar upp hundra gånger under natten och mår fortfarande dåligt. X antal timmar senare har jag sovit klart och mår bra. Himla mysiskt.
Stannade hemma från jobbet även på lördagen, men kände mig pigg nog att ta mig iväg i går kväll. Även om jag var lite sliten i slutet så gick nattpasset bra.
Vet inte vad det var, men en släng av matförgiftning verkar ju inte helt otroligt.

I lördags lyckades jag i alla fall tvinga mig själv att göra klart min LO om Venedig. Utamade mig själv att göra en LO utan mönstrat papper. Helt nöjd är jag väl inte, men efter den totala blocken jag fick av denna LO så är jag i alla fall nöjd att den äntligen är klar.

I morgon kommer jag att lägga upp ytterligare två LO's som jag gjorde till en DT-tävling. En tävling som jag tyvärr inte vann. Tråkigt, men jag förstår varför. Är egentligen int ehelt nöjd med mina bidrag heller faktiskt. Vi skulle göra en LO med cirklar i fouks och en med Basic Grey-papper. Jag lyckades ju såklart göra en LO med cirklar av det enda BG-papperna jag hade hemma. Så det fanns inte mycket annat att göra än att göra ytterligare en LO av samma papper. Åtminstone fick jag ju utmana mig själv i att göra två olika saker med samma papper. Ganska kul det med.
Skulle dock ha varit så otroligt roligt att få vara DT-medlem för något företag. Men det kanske kommer fler chanser.

gipsfri

Idag har jag hämtat Printz (min katt) hos veterinären. Han åkte in i går morse för att byta gips, men sen lossnade det när jag skulle hämta honom så att han fick stanna kvar. Stackarn.
Var iväg och köpte en sån där transportryggsäck så att det skulle vara lättare att transportera honom. Har redan slitit med den där stora otympliga trasportburen fram och tillbaka flera gånger, men nu gick resan som en dans. Det är så smidigt med de där väskorna när man bara förflytta sig en kort sträcka. Den 21/2 har vi fått en ny tid och då ska vi få ta bort gipset, måste kännas skönt för honom. Den här gången fick han grönt bandage av någon anledning. Han har ju haft det där charmiga knallröda tidigare.

Han är så söt stackarn..

Annars har jag mest sovit idag, ska jobba i natt så jag var tvungen att vila ut lite. Har aldrig jobbat natt tidigare så vi får se hur det går. Har som längst jobbat till klocka 01.00, men nu ska jag vara där ända till 04.30. Hoppas det går bra, ska jobba så hela helgen.

Har fortfarande inte fått tummen ur och scrappat något. Vet inte vad jag ska göra, påbörjade en LO om vår resa till Italien, men jag fastnade snabbare än vanligt. Funderar på att tvinga mig att göra klart den i morgon så att det blir gjort och jag kan gå vidare.

att leva i det förflutna

Idag satt jag och läste igenom en hel massa gamla anteckningar som kan liknas vid gamla svamliga dagboksanteckningar från högstadiet och gymnasiet. Gamla tankar kommer till liv och saker och frågor som varit begravda i evigheter får nytt liv.

Det var mycket prat om Pojken med stort P och tankar om min dåvarande bästa vän (om man bortser från min kära "syster" Milis som är världen bästa människa.)
Jag vet att min vän mådde dåligt, jag vet att hon tyckte illa om mig, men vad jag inte kunde lista ut var varför. Varför måste hon må så dåligt, är det något hon inte berättat för mig?
Varför är hon så missnöjd med sig själv och varför, varför säger hon att det är mitt fel?
Är det jag som är den dumma? Är det jag som gjort alla fel? Jag vet fortfarande inte och ibland kan jag känna att jag skulle vilja fråga henne om det, men jag vågar inte. Jag vill inte få höra ytterligare en gång att det är mitt fel att hon mår dåligt, att det är mitt fel igen.

Jag kommer ihåg när hon berättade för mig att hon var bisexuell, jag var den sista som fick veta. Varför jag? Var inte jag den av oss som stod henne närmast? Litade hon inte på mig? Trodde hon inte att jag skulle acceptera henne för den hon är? Är jag sån? Sån som dömer folk utan att veta om det? Jag tycker att man får älska vem man vill, så länge man är nöjd själv.

Jag kommer ihåg killen i klassen som vi umgicks med, han var snäll och en bra vän. Han visade sig vara kär i mig och min vän blev sårad för hon gillade ju honom. Det kändes som om hon blev arg på mig för det, som om jag hade orsakat det med mening, som om det var mitt fel. Igen..

Känslan av att vara bortglömd och osynlig förföljer mig fortfarande ibland. Jag kan inte glömma den kvällen på Yran då jag och min väns hennes flickvän inte hade backstagebiljetter som resten av gänget. Min vän och en annan 3:e tjej som var utan bråkade om vem som skulle få den sista biljetten. Ingen tänkte på mig, ingen ens frågade mig vad jag tänkte göra. Vi hade gått dit tillsammans och helt plötsligt var jag inget värd, jag var osynlig och obetydlig. Jag vet inte hur biljettfördelningen slutade, men jag vet att mina vänner, att min bästa vän, lämnade mig ensam mitt i natten bland alla okända människor. Jag vet att jag ilsket cyklade hem redan klockan 22.00, 8 km i mörkret cyklade jag kämpandes upp för hemska backar och med gråten i halsen.
Jag har aldrig i hela mitt liv känt mig så sviken som då. Det var då jag insåg att jag aldrig betytt något egentligen.

Mitt förflutna har jag lämnat bakom mig. Det kanske låter kallt, men jag har insett att vänner inte är något att ha. Att jag flera år senare fortfarande inte har några vänner kanske visar på mitt ointresse av att skaffa några. Visst har jag väl haft, och har, en del mer eller mindre ytliga bekantskaper, men vänner som man kan prata med allt om. Sådana som man delar sitt liv med?? Nej inte nu längre.

Jag har världens bästa Milis som jag kan prata med när jag vill (vilket jag förövrigt gör allt för sällan). Hon kommer alltid att finnas där, och jag tänker alltid finnas där för henne. Hon är min syster och jag är hennes. Och jag älskar henne. Men bästa vän? Nej hon är så mycket mer än så.

Jag har förlåtit min vän för allt hon gjort och sagt och jag hoppas hon förlåtit mig för de fel jag gjort. Jag önskar bara att jag hade fått veta varför hon alltid avskytt mig och vad jag gjorde för fel. Jag kanske är dum men jag vet inte, jag förstår inte varför..

Bara för att gamla saker kommer fram igen så mår jag inte dåligt eller grämer mig över det som varit, jag är glad över det som hänt i mitt liv. Utan alla bra och dåliga saker skulle jag ju inte vara jag.

Och om jag ska vara helt ärligt så är jag den enda jag vill vara.

om du struntar i det så finns det inte

Jag vet att jag inte borde ta åt mig, men på ett sätt är det svårt att låta bli.
Jag är så förbannat less på att hela tiden bli omringad av en massa missnöjda tjejers gnäll och självömkan om sig själv.

Jag är så trött på att höra om missnöjda kroppar och utseendefixering. Självsvält och fetma.

Varför ska alla gå runt och må så jävla dåligt hela tiden?

Varför går man runt och gnäller över alla sjuka ideal inom modeindutrin?
Om man nu tycker att de är så fel, varför tar man åt sig?
Jag säger inte att de inte är sjuka och hemska, för vissst är det så.
Men att i ena stunden säga att man tycker att det är sjukt och fel och i andra strunta i lunchen för att man ska bli smalare och med lik tjejerna i tidningarna. Det är där felet ligger.
Om de verkligen vill att idealen ska ändras så måste de själva sluta att ta åt sig av dem.
Om folket ignorerar de ideal som finns så är det ju inget ideal längre.

För fan tjejer, var stolta över de ni är istället för att försöka vara någon annan.
Varför ska man behöva bry sig om vad alla andra tycker? Varför må dåligt över att någon annan tycker att du inte är perfekt? Om någon är så jävla dum att de inte kan ta dig för den du är, vill du verkligen ha den personen i din vänskapskrets då? Det skulle inte jag vilja.

Jag ska inte påstå att jag aldrig mått dåligt, för visst har jag det.
Jag har velat vara omtyckt av alla och har blivit retad för min kropp i många år.
Jag har hatat mina stora "fiskögon", min stora näsa, mina rangliga ben och underviktiga kropp.
Men någonstans på vägen har jag insett att det inte spelar någon roll. Det spelar ingen roll om min näsa är stor eller om mitt utseende inte uppskattas av någon. Jag tänker vara jag i alla fall och vill du inte acceptera mig som jag är så vill jag heller inte ha dig.

När jag för några år sedan mådde som sämst efter en period av mycket skitprat och falska rykten så skrev jag detta:

Fredag 13 Oktober 2000

*another day in paradise*

Framför de övertäckta speglarna i rummet sitter jag, Erika, ensam och ledsen. Jag vill inte se, vill inte se den hemska varelse som stirrar på mig i spegeln, vill inte veta av den.
Den skrämmer mig, den gör mig osäker och livrädd. Den ser på mig med hat i blicken, den vill ta sig ut från spegeln, den vill döda mig. Den säger till mig att jag är dum och ful, att ingen vill ha mig. Den säger att alla hatar mig, den försöker få mig att tro att den är min ända vän. Den enda som står ut med mig, den enda som överhuvudtaget kan se åt mig.

Jag berättar för henne, hon lyssnar och skrattar åt mig, hon skrattar åt mina tankar, åt mina problem. Hon bryr sig endast om sig själv, hon struntar egentligen i mig.
Men jag kan inte få henne att försvinna. Jag kan slå sönder spegeln, jag kan slänga den i golvet, jag kan säga att jag hatar henne, men hon finns ändå kvar. Om inte i alla andra speglar som finns, så finns hennes ord och hennes berättelser kvar i mig.
De försvinner inte. Trots att lakanet över spegeln döljer hennes blickar, kan jag se henne. Jag ser hennes ord i dina ögon, jag hör dem i dina ord. Jag hör dem när jag talar och jag drömmer om dem när jag sover.

Jag drömmer mardrömmar om flickan i spegeln, den vackra, tuffa och självsäkra flickan i spegeln.. Jag önskar jag vore som hon

Vad jag mer eller mindre försöker säga med det hela är att det faktiskt är vi själva som drar ner oss i skiten. Folk runt om kring är inte alltid snälla och ärliga, men om vi skakar av oss av det onda och tar åt oss av det goda så mår vi bra i alla fall. Det är när vi börjar ta åt oss av det dåliga som vi mår dåligt, det är då vi har förlorat och det är då vi sänker oss själva. Det är bara du som kan göra det falska till sanning. Det är din syn på dig själv som kan förpesta din tillvaro.

Jag känner inget behov av att ändra mitt utseende eller min personlighet för att göra andra nöjda, varför skulle jag det? Och varför skulle ni andra det?

Visst finns det, och kommer alltid att finnas, saker man inte är nöjd med i sitt liv. Vissa kan man ta tag i och ändra på, andra kommer alltid att vara omöjligt att ändra på. Men utan utseendemässiga särdrag, de bra och dåliga erfarenheterna så skulle ju du inte vara du.

Vill vi verkligen leva i en värld där alla kvinnorna är skapta i samma maskin?

uppe med tuppen

Idag är jag uppe tidigt. Jag vet ju att jag mår bäst av att kliva upp 8 timmar efter att jag gått och lagt mig, men det är verkligen jobbigt. Jag är ju så trött och det är så skönt att sova, jag skulle kunna sova hela livet.

Idag ska jag jobba, just nu känns det lite jobbigt men jag vet att det kommer att vara ganska lugnt när jag väl är där. Det är mest transporten mellan hemmet och jobbet som jag inte orkar med.

Jag har kommit fram till att jag ju faktiskt borde vara den ultimata flickvännen, även om min pojkvän och tillika sambo verkar ha svårt att inse det. Jag kan vara en "riktig dam" med allt vad som följer med den termen. Jag kan vara en riktigt pojk-flicka med intresse för sport och sånt. Jjag klarar mig helt och fullt på egen hand, jag behöver ingen karl för att skruva upp hyllorna på väggen eller renovera lägenheten. Jag gillar datorer och TV-spel och har fler tekniska prylar än de flesta manliga personer jag känner. Sen att jag är både rolig och smart borde ju också vara till min fördel. Varför jag trots allt detta alltid har haft så svårt att hitta en pojke kan man ju undra. Uppenbarligen är ju något fel på mig trots allt.. eller så är det pojkarna det är fel på.. jag satsar på pojkarna för nu ska vi inte sitta här och nedvärdera oss själva. Spelar ju egentligen ingen roll heller för jag är redan upptagen och har inga som helst planer på att bli nåt annat.

Kanske låter lite väl självsäkert att sitta här och säga att jag är den ultimata flickvännen, men som med allt annat så är jag ju bara halft seriös till helt ironisk i mina påståenden om mig själv så att ta sånt jag skriver på fullaste allvar vore bara dumt.

om att vara country, scrap och kattant

Jag måste erkänna att jag har funnit detta med bloggar extremt onödigt och dumt.
Har nog aldrig riktigt förstått mig på det hela faktiskt, och ska jag vara helt ärlig så gör jag det fortfarande inte..

Men eftersom jag nu är en så otroligt viktig och intressant person så vet jag ju att det är många därute som länge har väntat på att jag ska börja blogga så att ni har något intressant och vettigt att läsa på dagarna.

Nej, skämt och sido, jag har faktiskt inte så mycket att göra på dagarna och jag kunde inte komma på något bättre att hitta på nu när jag tillfälligt stängt av WoW.

Jag är från början till slut en ganska tråkig och tillintetsägande person, vilket ju faktiskt kan göra mig till en ganska intressant person
Eller vad vet jag.. Det lär stå en hel massa skit om katter och om scrabooking i den här bloggen, förutsatt att jag ens orkar med att skriva i den.. Om jag gör det så kanske jag klämmer inte lite countrymusikinformation här med.

För att börja dagens blogg...

Mina planer för dagen var att sätta mig ner och scrappa lite och göra lite nya kort, kanske städa lite också eftersom här ser bedrövligt ut. Jag hade också planerat att åka på IKEA och handla lite förvaring till alla scrapsakerna.. Det enda jag lyckades med var väl att ta mig till IKEA, sen att jag inte kom tillbaka med det jag åkte dit för är en annan femma.

Så det enda jag presterat under dagen är att höja min WoW karaktär ytterligare 1 level, om man nu kan se det som en bedrift...